För att kunna förstå alla exempel i denna artikel krävs det en grundförståelse i hur tabulatur fungerar. Läs mer om hur du läser av en gitarrtabulatur i artikeln Lär dig tyda tabulaturer.

Förord
Personligen anser jag att durskalan är den absoluta grundstenen för att förstå och kunna använda sig av några som helst teori inom åtminstone västerländskmusik. Med en förståelse för hur durskalan är uppbygd så lär du dig enkelt hur du kan bygga ackord och hänga med på vilken tonart, åtminstone, enklare låtar spelas i och sen lära dig vilka ackord du själv kan ta till t.ex. om din kompis ber dig spela i tonarten D-dur. Dessvärre kommer jag inte täcka ackorduppbyggnad eller vilka ackord som passar till just den tonart du spelar i just denna artikel.

Från C till C

För att vi ens ska kunna komma igång med intervaller och hur vi får fram en skala, hur vi bygger ackord etc. så måste vi förstås ha koll på vilka toner det finns. Om vi har ett piano i åtanken så vet vi att det finns både vita och svarta tangenter. Det är uppbyggt så att om man plinkar alla vita tangenter så har man C-durskalan rakt upp och ner. De vita tangenterna har tonerna C, D, E, F, G, A ,B och C och de svarta tangenterna representerar C#, D#, F#, G# och A#. De heter även Db, Eb Gb, Ab och Bb i samma ordning men det lämnar vi åt sidan i den här artikeln.

# och b representerar en höjd eller sänkt ton. Skulle du behöva höja F ett halvt tonsteg så skulle det skrivas ut F#. Skulle du sänka F ett halvt tonsteg skriver du ut det som Fb etc. Så om vi skulle sänka en svart tangent som D# ett halvt tonsteg skulle det landa som ett D.

Det finns även en massa omständigheter runt omkring upphöjningar och nedsänkningar som inte kommer att omfattas i den här artikeln.

Innan jag blir påhoppad angående att jag benämner tonen B istället för H så är jag väl medveten om att det lärs ut som H här i Sverige men för egen del anser jag att det är lättare att lära sig om tonerna är i alfabetiskordning. Om det är rätt eller fel av mig är upp till er att bedöma. Byt isåfall ut varje B mot H.

Intervaller
Intervaller är ett finare ord för avstånd. Och det är faktiskt bara en av två (!) faktorer du behöver förstå för att räkna ut t.ex. vilka toner ett CMaj7 innehåller. Den andra faktorn är formeln för hur durskalan ser ut. Vi måste alltså veta vilka avstånd som gäller från första tonen till den andra, vidare till den tredje etc. Jag tycker helt klart att man ska memorera formeln, som dyker upp alldeles strax, för det är inte så mycket att lägga på minnet faktiskt. Men snäll som jag är har jag gjort iordning lite grafik för att underlätta det hela.

Ex. 1:

Här i Ex 1 har vi durskalan i E från grundtonen till oktaven. Det är tretton semi-/halvtoner från den lösa strängen (0) till oktaven (band 12). Om vi räknar med oktaven är det åtta toner vi vill åt av dessa tretton för att ha fått ihop en durskala från topp till tå. Lite överkurs för tillfället men samtliga toner har namn om vi använder dem inom en skala.

Tonernas namn
Första tonen (band 0) kallas prim eller lite enkelt sagt; grundton om man känner att man inte vill låta alldeles för snofsig.
Den andra tonen (band 2) kallas sekund.
Ton nummer tre (band 4) kallas ters och är den ton som utgör ifall ett ackord eller en skala är dur eller moll (lägg detta på minnet!)
Fjärde tonen kallas kvart.
Femte tonen heter kvint och är tillsammans med grunton och tersen den ton som utformar en fulltalig treklang (ackord).
Sjätte tonen heter sext dårå.
Sjunde saten heter septima.
Åttonde och sista vi behöver bekymra oss för just nu är oktaven som är i benämning samma ton som primtonen fast har dubbelt så många svängningar än primtonen å är då en högre ton. Jämför genom att spela en lös sträng med band 12 så hör du skillnaden.

Så låt oss gå tillbaka till Ex 1.

Mellan lös sträng och den andra tonen (band 2) så har vi en intervall på ett helt tonsteg. Det är alltså den första intervallen för durskalan. Mellan den andra tonen (band 2) och den tredje tonen (band 4) är det också ett helt tonsteg emellan. Härnäst går vi från band 4 till band 5 som är endast ett semitonsteg mellan dem. Om du spelar de toner vi precis gått igenom nu så hör man att det låter rätt glatt. Så kan man känna igen den här durskalan lite enkelt. Skulle vi t.ex. spela band 6 istället för band 5 så tappar vi den här durskalans karaktär helt.

För att göra det mer överskådligt (jag ogillar själv att läsa sånt här) gör vi en formel för hur vi bygger upp den här skalan. Enklaste sättet för min egen del att memorera detta är att skriva ut det så här:

H H h H H H h. That's it.

H betyder att det är ett helt tonsteg till nästa ton och h betyder att det är ett halvt tonsteg.

Om vi skulle gå tillbaka och kolla på klaviaturet i början av artikeln så kan vi ta vilken ton som helst och använda som prim och göra vår egen skala efter H H h H H H h-formeln. Så  låt oss se om vi har fått rätt med vår E-durskala här. Då tar vi E som prim. Första H:et säger alltså att det är ett HELT tonsteg till den andra tonen i E-durskalan. Då kan vi fuska lite och kolla på bilden med klaviaturet om det underlättar för oss att hitta den ton som är ett helt tonsteg från E. Där har vi F#. Det är vår sekund. Nu behöver vi en ters. Kollar vi på formeln ovanför här så ser vi att vi det är ett helt tonsteg från sekunden (F#:et) till nästa ton. Där hittar vi ett G#; tersen som är en av de viktigaste toner för att sätta en karaktär på skalan eller ackordet vi tänkt spela. Om vi fortsätter nu då. Enligt formeln är det dags för ett halvt tonsteg inte sant? Dubbelkolla tack =) Men jovisst. Ett halvt tonsteg från G# hittar vi tonen A. Klarar du räkna ut resten själv? Ett facit över alla toner ur E-durskalan kommer härnäst. Testa dig själv och kolla om du fått ihop det.

Rätt toner i E-durskalan är:
E F# G# A B C# D# E

Har du inte börjat öva in tonerna på gitarrhalsen än så är det nog dags nu.

Ett par andra durskalor är:

A-dur: A, B, C#, D, E, F#, G#, A

G#-dur: G#, A#, C, C#, D#, F, G, G#

B-dur: B, C#, D#, E, F#, G#, A#, B

Jag hoppas innerligt att denna artikel varit till någon hjälp och vill Du lämna synpunkter så finns det möjlighet att diskutera detta i forumet alt. skriva en kommentar nedan.
Skriven av: "progg"

Kommentarer (4)

RSS för kommentarer

...
skriven av jakis, november 21, 2009

Verkligen GULD värd! TACK för att du tar dig tid och delar med dig av din kunskap på ett galet bra sätt.

• 
• +1
• 
• 

...
skriven av Ström, november 21, 2009

Tacktack... man blir lite klokare må ja säga!!! iaf om man som jag e helt värdelös på teori!

• 
• +1
• 
• 

...
skriven av Neiro, februari 01, 2010

Bra grejer! Hoppas det kan komma mer sånt här!

• 
• +0
• 
• 

...
skriven av H.J, februari 09, 2010

TAck !!
har du lust att lägga ut hur man bygger upp skalor i tex ett solo, eller bygger upp ett ackord? skulle vara väldigt tacksam!

• 
• +1
• 
•